The Book Pond
1018 recensioner
2807741 besök
Fifty shades of Grey
pixel
E.L. James
Framsidesbild
3
Språk: pixel Engelska
Originaltitel: pixel Fifty shades of Grey
Svensk titel: pixel Femtio nyanser av honom
Bokförlag: pixel Arrow books
Utgiven: pixel 2012
ISBN: pixel 978-0-09-957993-9
Vad ska man säga om Fifty shades of Grey-trilogin som inte redan har sagts? Kärlekshistorien - med explicita sexinslag - mellan miljardären Christian Grey och den unga oskuldsfulla Anastasia Steele har slagit försäljningsrekord (väst)världen över, men den och dess mestadels kvinnliga läsare har häcklats och hånats, man har förfasat sig över brist på litterära kvalité, över skildringarna av sexuell underkastelse och rent allmänt så finns det få böcker som har orsakat sådan medial hullaballo. Alla har haft en åsikt, inklusive de som säger att de inte har läst böckerna..

I den första delen träffar studenten Anastasia den karismatiske företagsledaren Christian Grey och han blir betagen, men inte på något gulleromantiskt sätt. Nej, Grey vill ha sex och inte nog med det, det visar sig att han gillar dominanssex (har ni hört!) och hela den första boken är egentligen en enda lång förhandling om vad fröken Steele kan och inte kan tänka sig att göra i sänghalmen.

Jaha. Upprörd är jag i alla fall inte när jag läst ut Fifty Shades - av någon anledning.

Ja, det är mycket banalt på ett klassiskt Harlekinsätt med den unga, vackra oskulden och den erfarne, plågade mannen med mörka hemligheter. Och språkligt briljerar den knappast. Det är lätt att göra sig lustig över hur många gånger jag läser om Greys "ghost of a smile", om hur Anastasia tuggar på sin underläpp och hur hennes "inner goddess" gör saltomortaler. E.L. James hade kanske kunnat få en redaktör som bland annat tog till synonymordlistan oftare. Det hade inte gjort något faktiskt.

Men. Det finns också förtjänster. Personligen roas jag av mailen mellan Grey och Ana och tycker James lyckats få till en riktigt bra humoristisk touch där (fast ärligt blir jag också lite stressad över all tid de lägger på att maila och messa varandra; hur ska Grey kunna sköta sin miljardkoncern när han avbryter sina viktiga möten hela tiden, va!?) Och det viktigaste är att James skriver bra kärleks- och sexscener! Många författare vittnar om att detta är bland det svåraste man kan göra och det blir sällan bra heller. En del - Jan Guillou - borde ärligt talat låta bli helt och hållet. Här slipper man (jag) läsa om skälvande knoppar och blomblad och andra töntiga omskrivningar, utan det är rätt och slätt sex med bra känsla och upphetsningspotential. (För den som förväntar sig eller förfäras över BDSM-sex så skulle jag säga att det inte är så mycket av den varan egentligen. Mycket snack och lite verkstad, om man får komma med ett dåligt skämt...).

Som kvinna känner jag mig inte heller kränkt. Jag tycker ärligt talat inte det här handlar om mäns äganderätt över kvinnor eller promotande av kvinnomisshandel. Anastasia markerar ju sin självständighet gång på gång och det är snarare Greys sjukliga kontrollbehov som får sig en knäck och han som får lära sig kompromissa. Sen att Anastasia börjar utforska sin sexualitet och upptäcker att hon (ibland) gillar att bli dominerad är en helt annan sak. Det betyder ju inte - rent generellt heller - att man behöver vara ett underkastat våp utanför sängkammaren. En av de saker som stör mig ganska mycket dock är att James var tvungen att göra Anastasia till en sådan okysst ärkeoskuld; det har jag svårt att relatera till. Vad hade det gjort om hon hade haft lite erfarenhet med sig in i förhållandet med Grey och lärt honom ett och annat om sina preferenser?

Men framförallt tycker jag det här är en verklighetsflykt, en kärlekshistoria, en askungesaga, med den skillnaden att kläderna åker av med jämna mellanrum. Och ibland är verklighetsflykt just det man behöver. Simona Ahrnstedt, en av få romance-författare i Sverige, beskrev det så bra i en artikel i Sydsvenskan:

"Romance får ofta skäll eftersom den inte speglar världen som den är. Som om kvinnor vore idioter. Är det något vi vet så är det väl att det inte finns någon perfekt man. Men man kanske vill läsa om en riddare innan man går tillbaka till att källsortera..."

Och för den som vill ha lite 50 shades-humor så finns här Sydsvenskans fnissigt roliga julkalender, 24 nyanser av honom samt en bildkavalkad över människor som läser boken; den engagerar uppenbarligen...

A-Lo, 2012
Skriv en kommentar
Namn:
URL/Hemsida:
Siffran sju:
Kommentar: