The Book Pond
1018 recensioner
2810880 besök
Tiden går så långsamt när man tittar på den
pixel
Josefine Lindén
Framsidesbild
3
Språk: pixel Svenska
Originaltitel: pixel Tiden går så långsamt när man tittar på den
Bokförlag: pixel Litet Förlag
Utgiven: pixel 2014
ISBN: pixel 978-91-87548-16-1
Caroline och Jonas, ett ungt, lyckligt par har försökt få barn länge, men det vill sig inte förrän efter många år och flera provrörsförsök. Då blir äntligen Elsa till och alla önskningar slår in. Eller det borde vara så, men Caroline drabbas av en djup depression, känner sig otillräcklig och frustrerad som mor och ingenting är så som hon har trott att det skulle bli. En dag när Jonas kommer hem från jobbet gapar vaggan tom och Caroline är ensam i lägenheten. "Hela han iskall nu", står det och som läsare blir man det med.

Det ofattbara händer alltså att en mor skadar sitt barn, om än i ett psykotiskt tillstånd. Det är svårt att läsa om detta och flickans överlevnadskamp; jag undrar hur man kan leva vidare med sig själv efter att ha gjort något sånt och jag tycker Josefine Lindén skildrar Carolines ångest i fängelset bra. Hon är en svår huvudperson att ta till sig, då hon även i friskt tillstånd är lite kantig och tvär. Det sätt på vilket hon försöker rädda kvar sina rättigheter som mor är osympatiska, men ändå väldigt rationella; jag förstår hennes mörker någonstans och vad som kan födas ur det.

Ironiskt nog går Tiden fort när man läser Tiden går så långsamt. Det är en modern underhållningsroman, med många Stockholmsreferenser och samtida uttryck, som kanske inte kommer göra sig om några år, men som funkar nu. Den handlar inte primärt om förlossningsdepression, som man kanske skulle kunna tro, utan om konskevenserna av den och en relation i kris.

Boken har ett driv och är långt mer spännande än vad jag först kunnat ana, på slutet nästan lite åt ett filmmanus (inklusive en jakt till flygplatsen!) och den känslan förstärks också av sjuksköterskan Anna, som har lite av en kaninkokerska i sig (ref. Farlig Förbindelse). Jag är lite förvånad över hennes förtjusning/besatthet av Jonas, då hon verkar vara något av en gold digger och han är en sjukskriven journalist med en fru i fängelse, så det är svårt att se helt vad som drar, men deras romans adderar ju till boken. Jag måste också säga att twisten på slutet är djävulskt gjord av Lindén; den såg jag verkligen inte komma.

Under Bokresan var Josefine Lindén medbjuden och pratade om sin debutroman. Vi fick inblickar i skrivprocessen och turerna med att få en bok utgiven, hon berättade om charmiga redaktörer och redigering och det härliga i att skriva på en ö i skärgården. Det ska komma två uppföljare till Tiden går så långsamt, är det tänkt, och jag ser fram emot att läsa dem!

A-Lo, 2014
Skriv en kommentar
Namn:
URL/Hemsida:
Siffran sju:
Kommentar: