The Book Pond
1018 recensioner
2810872 besök
Sommaren utan regn
pixel
Maggie O´Farrell
Framsidesbild
4
Språk: pixel Svenska
Originaltitel: pixel Instructions for a heatwave
Svensk titel: pixel Sommaren utan regn
Bokförlag: pixel Etta Förlag
Utgiven: pixel 2014
ISBN: pixel 978-91-87648-29-8
När jag började läsa Sommaren utan regn (i augusti) fanns en viss igenkänning eftersom det då var torka även i Sverige efter ett antal veckor utan regn. Att recensera boken i december känns inte lika väljtajmat, men det är så det är ibland.

Skådeplatsen är London sommaren 1976 där torkan blev så allvarlig att vattenrestriktioner infördes för allmänheten. Mitt i värmeböljan lämnar Robert Riordan hemmet och kommer inte tillbaka. I krisen sammankallar hustrun Gretta de tre vuxna barnen Michael Francis, Monica och Aofie, men när de försöker nysta i troliga förklaringar till vart Robert kan hålla hus är Gretta inte samarbetsvillig. Det går upp för barnen att hon sitter på upplysningar som kan avslöja var fadern befinner sig, men som hon hellre håller för sig själv. Men Gretta är inte den enda med hemligheter.

Under första hälften av Sommaren utan regn så är hettan påtagligt i centrum. Det är inte svårt att leva sig in i beskrivningarna av hur obeskrivligt varmt det är, hur det inte svalkar någonstans, hur svetten rinner nerför nacken, hur den sätter sig på humöret och får människor att bete sig oförklarligt. Och jag tycker om det, men sedan när familjen förflyttar sig till Irland så försvinner den här inramningen helt och nämns knappt därefter med ett ord. Jag vet inte om det är ett medvetet drag från O'Farrell eller om hon tappar bort det, men jag tycker det känns märkligt att det som byggt upp stämningen i boken plötsligt försvinner. Jag hade önskat att författaren på något sätt hade återvänt till den tryckande hettan för att knyta ihop det, men så sker inte.

Det som dock genomsyrar hela boken är hemligheterna hos de respektive familjemedlemmarna. Krisen för upp allting till ytan, tvingar Aofie och Monica att konfronteras efter att inte ha pratat med varandra sedan den DÄR gången, synliggör att Michael Francis äktenskap är på upphällningen, får Gretta att till slut berätta vad som hände för så många år sedan. I botten på det här vilar så mycket skam och skuld, i flera fall underblåst av den katolska tron/kyrkan, som kanske framförallt får Gretta att leva med djup dubbelmoral. Det blir uppenbart hur katolicismen är en mycket stark - och inte sällan destruktiv - faktor i de här människornas liv.

Detta var den första boken jag läst av Maggie O'Farrell och jag tyckte om att ha den som följeslagare, att få möta Aofie, Monica och Michael Francis och även om jag tycker att boken tappar något mot slutet, som nämnts, så var den en fin sommarläsningskandidat och väl värd sitt Costa Novel Award 2013.

A-Lo, 2014
Skriv en kommentar
Namn:
URL/Hemsida:
Siffran sju:
Kommentar: