The Book Pond
1021 recensioner
2860453 besök
Mot den glittrande snön vid världens ände
pixel
Eowyn Ivey
Framsidesbild
4
Språk: pixel Svenska
Originaltitel: pixel To the bright edge of the world
Svensk titel: pixel Mot den glittrande snön vid världens ände
Bokförlag: pixel Bazar Förlag
Utgiven: pixel 2017
ISBN: pixel 978-91-7028-498-4
Det är slutet av 1800-talet, Allen Forrester har av armén fått uppdraget att tillsammans med litet team utforska de okända delarna av den långa Wolverinefloden i Alaska. Det är ett riskfyllt projekt, då de ger sig av mitt i vintern och riskerar köld, svält, islossning, björnattacker och till det kommer de (aggressiva?) indianstammar som lever längs med floden.

Allen lämnar sin nyblivna, hustru Sophie bakom sig, gravid med deras första barn. På var sitt håll skriver de dagbok. Vedermödorna och utmaningarna skiljer sig åt i sin karaktär, men båda kämpar på sitt sätt. Och båda får besök av den mystiska svarta korpen…

Jag gillar uppbyggnaden och kontrasterna i Mot den glittrande snön vid världens ände (To the bright edge of the world på engelska; är inte helt förtjust i den svenska titelöversättningen), skiftena mellan Allen och Sophies dagböcker, mellan nutid och dåtid, de faktamässiga inslagen i form av enstaka fotografier och tidningsnotiser blandat med oförklarliga fenomen. Ivey jobbar här lite på samma sätt som i sin förra bok Snöbarnet och kryddar romanen med sägen och övernaturliga inslag, t.ex. att en indiankvinna gifter sig med en utter, ett barn föds ur en gran, ett sjöodjur försöker dra ner båtar i floden.

Och jag gillar hur den storslagna och karga Alaskanaturen och djuren inte bara bildar fond utan har en väsentlig del i handlingen. Fåglar är ett genomgående tema; kvinnor som sägs förvandlas till gäss, Sophies fotointresse där hon ägnar timmar åt att få till den perfekta bilden på en kolibri och i stället för en räv (Snöbarnet) en återkommande, olycksbringande korp.

Jag läste Iveys förra roman Snöbarnet för några år sedan och det var en magisk upplevelse, som jag fortfarande bär med mig; jag märker att det är svårt att inte jämföra. Den glittrande snön har sin beskärda del av mystik, drama, vältecknade karaktärer (och snö!) och den står för sig själv som en utomordentligt bra bok med alla de förtjänster jag nämnt. I skuggan av debuten bleknar den dock en smula. Har man inte läst Ivey alls, så börjar man med fördel med Den glittrande snön, för det blir bara bättre!

A-Lo, 2017
Skriv en kommentar
Namn:
URL/Hemsida:
Siffran sju:
Kommentar: