The Book Pond
1018 recensioner
2810916 besök
A million little pieces
pixel
James Frey
Framsidesbild
5
Språk: pixel Engelska
Originaltitel: pixel A million little pieces
Svensk titel: pixel Tusen små bitar
Bokförlag: pixel John Murray
Utgiven: pixel 2004
ISBN: pixel 0-7195-6118-3
När James Frey fyllde 23 hade han knarkat, druckit och på alla tänkbara sätt brutit ner sin kropp i över ett decennium. Han var i princip bortom all räddning. Svårt skadad och tungt nerdrogad hamnade han då på ett behandlingshem som skulle komma att bli vändpunkten i hans liv.

Men förvänta er ingen sockersöt snyfthistoria om frälsning. Det här är ingen sådan bok. James Frey skyller inte på någon för att har blivit narkoman och alkoholist (vilket han har full insikt om). Han skyller inte på samhället, inte på sina föräldrar, inte på sin skola. Han ser att han ensam är ansvarig för sina handlingar. Med en vrede och en beslutsamhet som få människor besitter tar han itu med sin första tid i nykterhet, både fysiskt och psykiskt. Hans kropp reagerar på avgiftningen genom att spy ur sig alla kroppsvätskor som finns och här skönmålas ingenting, men Frey har en ganska avväpnande attityd mot det 'The toilet has been my friend and my enemy for as long as I can remember. I am tired of the toilet. Fuck the toilet!'.

På hemmet är han först en enstöring som inte ryggar för bråk om det skulle bli nödvändigt. Men sakta låter han några få utvalda komma honom lite närmre. Där är Leonard som bedriver en 'italiensk affärsrörelse' i Vegas, Miles som jobbade som domare tills han lät spriten ta överhanden, Matty f d världsmästare i lättviktsboxning med rätt grava crackproblem och där är Lilly, en svart liten älva som har fått prostituera sig för att finansiera sina droger sedan tolv års ålder.

James blir kär i Lilly och hon i honom och han får ytterligare någonting som kan hålla honom på benen. Sin tro på sig själv och kärleken till Lilly, det är Freys recept, ingenting annat. Ingen AA-terapi med tolv steg som syftar till att ta bort ett beroende och fylla det med ett annat (Gud) som han uttrycker det. Jag tycker det är oerhört intressant att läsa om att han ser på AA på det här viset, jag har aldrig tänkt på det, men det ligger kanske någonting i det.

A million little pieces innehåller scener med sådan mänsklig smärta, förnedring, vrede att man inte tror det är sant. Jag läser och försöker förstå, men jag förstår inte. Det går nog inte att greppa sådant här om man inte själv har varit där. Det är hemskt, men samtidigt är det som sagt inget snyftrepotage. Här finns gott om humor, försiktig glädje över framsteg och ironiska självinsikter.

Frey skriver på ett sätt som kanske kan upplevas lite störande till en början. Dialogen saknar tankstreck, ibland går meningarna in i varandra utan punkt, det kan gå två sidor där det bara står ett ord på varje rad. Men jag vande mig vid de stilistiska greppen och tyckte riktigt bra om dem till slut, precis som boken i sin helhet. Den borde läsas av alla.

A-Lo, 2004
Skriv en kommentar
Namn:
URL/Hemsida:
Siffran sju:
Kommentar: