The Book Pond
1018 recensioner
2808902 besök
Mitt första liv
pixel
Bodil Malmsten
Framsidesbild
3
Språk: pixel Svenska
Originaltitel: pixel Mitt första liv
Bokförlag: pixel Finistère
Utgiven: pixel 2004
ISBN: pixel 91-88748-77-4
Bodil Malmsten menar att varje människa har tre liv. Hennes första är från befruktningen fram till tjugo, det andra från tjugo till femtio och det tredje det som återstår och som hon redan avhandlat i den med all rätt rosade 'priset på vatten i Finistère'.

Den här boken har fokus på hennes barn- och ungdom och sedan har hon sagt att hon inte ämnar skriva fler böcker om sig själv. Jag kan inte riktigt bestämma mig om jag tycker det är en bra eller dålig nyhet.

'Mitt första liv' handlar mycket om barndomen i och uppgörelsen med Jämtland. Malmsten skämdes länge över sitt jämtska ursprung och nu är det som hon inte nog kan hylla det kalla, karga, barska, vackra landskapet med dess människor. Hennes 'momma' och 'moffa' är de stora förebilderna. Mormor för hennes oförställdhet, morfar för hans 'sanna socialdemokratiska ideal'. De stråk av bitterhet som kunde synas i 'Finistère' över hennes egen generations misslyckade förvaltande av resurser och miljö återkommer även här. Framförallt kritiserar hon i skarpa ordalag polariseringen mellan maktcentrum och folket samt åldringsvården. Nä, Malmsten kommer nog aldrig att flytta tillbaka till Sverige om det inte blir någon ändring.

Efter barndomen kommer tonåren och den förstår man var splittrad, ångestfylld och svår, men ibland blir det nästan komiskt. T.ex. avsnittet om den återfunna dagboken där Bodil bara hade fabulerat ihop dagar fyllda med uppvaktning av det andra könet för att känna sig lite mer intressant...

På Malmstenskt vis är det här knappast ett kronologiskt eller fullständigt verk utan hon hoppar fram och tillbaka mellan åren och plockar fram något minne här och där som hon anser värt att berätta. Ibland avviker hon till och med från ämnet och glider in på sin medelålder eller nutida liv. Det här stör mig inte så mycket tycker jag som har läst ett par böcker av henne tidigare och liksom vant mig vid stilen och för den delen behöver ju inte alla biografier skrivas på samma sätt. En bonuspoäng får de egenhändigt illustrerade teckningarna och fotona från hennes familjealbum som förhöjer läsningen, men bilder eller ej så är det sammantaget inte en bok som når upp till Finistères höjder.

A-Lo, 2005
Skriv en kommentar
Namn:
URL/Hemsida:
Siffran sju:
Kommentar: