The Book Pond
1018 recensioner
2811242 besök
The breaker
pixel
Minette Walters
Framsidesbild
2
Språk: pixel Engelska
Originaltitel: pixel The breaker
Svensk titel: pixel Bränningen
Bokförlag: pixel Pan
Utgiven: pixel 1999
ISBN: pixel 0-330-37326-9
Mitt uppehåll från Minette Walters har varat i nio år. Anledningen är säkert att jag inte blev så imponerad av Mörkt rum, men samtidigt så var hon dominerade hon ju verkligen 90-talet med t.ex. Iskällaren. Jag bestämde mig för att det var dags igen och valde The breaker.

En död kvinna spolas upp på en strand och upptäcks av två småpojkar. Samtidigt finner man kvinnans treåriga dotter på fri fot i en närliggande by. Polisen har snart funnit två huvudmisstänkta: den attraktive b-skådisen Steven Harding som var i området och kände offret, Kate Sumner, samt Kates make William som säger att han var på konferens vid tiden för mordet, men har en lucka på 24 timmar i sitt alibi. Dottern beter sig också mycket märkligt i hans närvaro och gallskriker så fort han försöker lyfta upp henne. Ju djupare polisen gräver desto fler lögner avslöjas och mörka hemligheter kommer i dager.

Det börjar bra. Jag gillar att Walters har lagt in både foton och en liten topografisk karta över området hon beskriver, vilket ger en förstärkt autentisk känsla, liksom utdragen ur journaler, obduktionsrapporter och vittnesförhör.

Som i de andra böckerna ligger inte fokus på personerna inom ordningsmakten; här finns inte en enda frånskild, deprimerad kommissarie i sikte (dock en liten amorös sidohistoria mellan en av konstaplarna och ett vittne). Snarast är det de psykologiska mekanismerna hos människor som intresserar henne. Hur långt människor går för att dölja sina hemligheter, vad som får människor att manipulera, ljuga och mörda. Det är hennes starka sida och något jag uppskattar.

Men efter ett tag börjar boken kännas lite repetetiv. Det är ständiga förhör och vid vart och ett av dem avslöjas nya lögner så man till sist har svårt att hålla reda på vad av det sagda som är sant och inte. Och när man till slut når fram till sanningen så känns den som ett stort antiklimax. Den kommer smygande sådär i förbifarten, det finns ingen twist eller hake och jag måste gå tillbaka några sidor för att se om jag har missat något. Om jag liknar boken vid en lök så skalar man av lager efter lager men utan att nå fram till någon kärna.

Att Walters är en duktig författare och står ut bland sina deckarkollegor råder det inga tvivel om, men hon måste ha en story som håller spänningen uppe också och det har hon inte lyckats med den här gången.

A-Lo, 2008
Skriv en kommentar
Namn:
URL/Hemsida:
Siffran sju:
Kommentar: