The Book Pond
1018 recensioner
2808905 besök
Nymåne
pixel
Diana Abu-Jaber
Framsidesbild
4
Språk: pixel Svenska
Originaltitel: pixel Crescent
Svensk titel: pixel Nymåne
Bokförlag: pixel Bonnier pocket
Utgiven: pixel 2003
ISBN: pixel 91-0-011015-9
Sirine har irakiskt-amerikanskt ursprung, börjar närma sig 40, bor fortfarande hemma hos sin farbror och har hunden Kung Babar som sin enda sängkamrat. Men framförallt är hon en fenomenal kock på den färgstarka Um-Nadias café. I köket trollar hon fram de mest fantastiska maträtter och en dag kommer författaren Hanif dit för att äta. Sirine blir förälskad för första gången, och under en period är hon lycklig i sin lilla värld tillsammans med Hanif och hans vänner.

Men det finns ett förflutet som Hanif är förtegen om, och som oroar Sirine och gör henne misstänksam. En dag infrias henne värsta farhågor...

Innan den kom upp i bokklubben hade jag inte hört talas om Nymåne, men jag känner mig lyckligt lottad som har fått läsa den. Diana Abu-Jaber har ett helt sagolikt språk; charmigt, humoristiskt, nyskapande och ibland oändligt vackert. Jag fastnar för fraser som jag läser om och om igen, och det är inte riktigt likt mig, exempelvis:

'..den mörka chokladen i Hanifs röst.'

'Maneterna väcks ur sina drömliv..räkorna ryser som kastanjetter.'


På ett sätt påminner den mycket om Le Clézios Öken, den invävda mytiska sagan varvad med nutidshistoria, vandring i ökenlandskap. Men liksom i Öken, varför är sagan där? Vad betyder den? Även om den i sina stycken är underhållande förblir jag aningslös.

Nymåne är en kärlekshistoria, men lika mycket en bok om människor i exil, där hemlandet bara existerar som en smärtsam hågkomst; de flesta kan aldrig återvända och det är först nu som den insikten verkligen sjunker in hos mig. Boken känns också viktig för den visar upp en bild av de 'vanliga' arabers liv till skillnad från massmedias terrorister. Människor som arbetar, skämtar, älskar, sörjer.

Och så handlar den om matlagning! Boken formligen doftar av saffran, vitlök, vinbladsdolmar, lamm och baklava och jag blir otroligt inspirerad av de härliga beskrivningarna av Sirines kokkonster.

När jag började så blev jag överväldigad av alla orsakerna ovan, men så gripande den är så går handlingen lite i stå efter cirka två tredjedelar och det vinner den inte på, så tyvärr håller den inte riktigt, riktigt hela vägen. En stark fyra ger jag den ändå.

A-Lo, 2009
Skriv en kommentar
Namn:
URL/Hemsida:
Siffran sju:
Kommentar: